Tillfredställande hjärntvist
The Brothers Bloom. Jag hade längtat efter den här filmen och mina förväntningar var skyhöga fast trots det faktum så förstördes ingenting, filmen stod sig över mina förväntningar, bravo.
Bröderna Bloom har fått åka fram och tillbaka från fosterhem till familj till nästa familj. Ett par busfrön var dem garanterat. Stephen var den smarta av dem två, och redan som liten var han överdrivet smart och planerade sin första bluff (con). Det var inte en liten bluff heller, en väldigt genomtänkt, till punkt och pricka. Så det flöt på och de fortsatte bluffa och lura folk och tjänade multum på det, men efter en hel del bluffar visade det sig endast vara Stephen som var ambitiös och njöt, han och en tjej som jobbade med dem, Bang Bang. Så Bloom åker till Montenegro för att leva loppan och slutar med all bluffmakeri. Tills Stephen besöker honom en dag och visar honom den sista bluffen och även den största, de ska bluffa en tjej som heter Penelope. Och varje minut från den scenen är tillfredställande men ändå en hjärntvist. Med tanke på att det är en film där de ska försöka lura så många som möjligt (även tittarna) så kan man inte låta bli att fråga sig själv, är Penelope med på det hela? Kommer Bloom bli kär i Penelope och i så fall, är det meningen att han ska bli det? Blir Bloom lurad av sin broder?
Frågorna är som sagt många vilket är oerhört tillfredställande för mig i alla fall som älskar en film som startar i gång min hjärna. Slutet må vara lite förutsägbart på grund av en mening som Stephen sa, men ändå inte. Det är trots allt det faktum att det blev förutsägbart som gör filmen så stor, grym och perfekt. Vi får inte glömma kläderna, jag brukar inte bry mig så mycket om klädesvalen men det här var riktigt proffessionellt och underbart gjort. Vissa skådespelare kanske var lite halvdana men bröderna Bloom, var perfekta. En hel del har sågat den här filmen, och jag har ingenting att säga till dem. Jag älskar den här filmen.
 
|
|
|
